Det här med effektfulla uttalanden. Idag publicerades en debattartikel i Expressen vari det bland annat framgår att ordet strypsex inte borde finnas och att en kriminalisering av strypsex borde ske i Sverige i likhet med den som redan finns i Storbritannien. Jag förstår att artiklar som dessa får effekt. Men förbjuda ordet strypsex? När vi har yttrandefrihet och vet att alla har olika sexuella preferenser? Argumentera för att vi ska förbjuda strypvåld när det redan finns lagstiftning kring detta?
Enligt mig är det att argumentera och driva opinion kring fel saker. Risken är också att en med denna typ av artiklar predikar för de redan ”frälsta” och exkludera de målgrupper en faktiskt vill nå. Och att dra till med att de som utövar ”strypsex” har en förhöjd risk att döda rent allmänt som det görs svepande i artikeln -även om strypsex bedöms som mycket riskabelt – är ändå en kategoriskbedömning jag gärna skulle vilja veta om det finns några siffror på.
Enligt mig borde diskussion snarare handla om vad som är schysst sex eller inte och vad som menas med ett samtycke. Att prata mer om hur (eller om …där är forskare inte helt överens) porr förändrat våra tändningsmönster särskilt bland unga är något även jag efterlyser.
Men gå in i juridiken? När den rättsliga regleringen är tämligen välgenomtänkt i denna fråga enligt mig? Jag är inte övertygad. Men strunt i vad jag tycker, låt oss istället titta närmare på juridiken så får ni själva avgöra:
Det är -som huvudregel- brottsligt att strypa någon eller på annat sätt skada en person fysiskt. Även om detta sker i sängen. Ett giltigt samtycke kan dock vara en grund för ansvarsfrihet vid brott om gärningen i sig inte är oförsvarbar (24 kap. 7 § BrB). Nyckeln är dock samtycke. Det finns vissa förutsättningar för att ett giltigt samtycke ska anses föreligga. Ett giltigt samtycke föreligger när den utsatte accepterat gärningen, samtycket finns vid tidpunkten för gärningen och under dess utförande och den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs även att den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen. I exemplet med strypsex krävs det alltså att personen som blir strypt förstår vad det innebär med strypsex. Samtycket måste även ha lämnat frivilligt och vara allvarligt menat.
För ansvarsfrihet krävs även att den brottsliga gärningen inte är oförsvarlig.För att undgå ansvar från brott krävs, utöver att krav på samtycke föreligger, att gärningen inte är oförsvarlig (24 kap. 7 § BrB). I bedömningen ska man beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter i fallet.Vissa typer av misshandel är aldrig tillåtna, oavsett om samtycke givits eller inte. Detta på grund av att gärningen inte anses försvarbar utifrån de ovan angivna kriterierna. Faran för ytterligare skada är exempelvis stor vid strypsex, vilket talar emot straffrihet vid en sådan situation.
Så för att ta ett exempel från ett medialt uppmärksammat mål. hovrätten för Övre Norrland, mål nr B 367-13, vari T.T åtalade för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död i samband med BDSM-sex. Det var dock inte visat att M.Ä. dött på grund av strypsex, eftersom en alternativ förklaring var att hon dött på grund av drogbruk. Hovrätten, likt tingsrätten, fann det utrett att T.T. tillfogat M.Ä. minst 123 slag med en käpp och piska på olika delar av kroppen. Det fanns även ett stort antal SMS av sexuell natur som präglades av ”rollspelets do- minans, underkastelse och bestraffning”. Mot bakgrund av detta ansåg domstolen att M.Ä. i någon form lämnat sitt samtycke till rollspel med inslag av BDSM.
Domstolen diskuterade därefter frågan huruvida våldet, trots samtycket, varit oförsvarligt. Domstolen beaktade att sakkunniga redogjort för att det inte är ovanligt att använda käpp inom ramen för BDSM, men bedömde att det knappast vore godtagbart att bedöma våldet som oförsvarligt. Detta trots att det i normalfallet vore fråga om misshandel av normalgraden redan efter ett fåtal slag. Beträffande slagen med piska ansågs dessa dock vara oförsvarliga, varför T.T dömdes för misshandel i denna del. Slutligen fann domstolen inte det bevisat att T.T. berövat M.Ä. andningsförmågan, varför T.T. frikändes från åtalet för vållande till annans död. Här handlade det såldes inte om samtycke avseende strupsexet utan var en bevisfråga om vad M.Ä dog av. Jag tycker mig kunna läsa in ett ansvar för T.T i domskälen för de fall det kunnat bevisats att M.Ä dog av strypsexet.
För att dra en parallell till en helt annan fråga…skador i hockey och samtycke. I NJA 2018 s. 591 var ishockeyspelaren T.T. åtalad för att ha tilldelat motståndaren M.Ä. en s.k. cross-check i nacken under en SHL-match. Högsta domstolen konstaterade först att samtycke inte kunde innebära ansvarsfrihet i detta fall, varefter de gick vidare till frågan om social adekvans. För prövningen av om an-svarsfrihet föreligger på grund av social adekvans anförde domstolen att det för idrott finns ett samhälleligt intresse av idrottsutövning, samt att sådana handlingar som utförs inom spelets ramar (eller idé) ska anses vara tillåtna. Särskilt poängterades också att det för en idrott som ishockey krävs att det finns ett regelverk och en domarfunktion samt ett system för att hantera regelöverträdelser för att social adekvans ska kunna fungera som ansvarsfri- hetsgrund. Med andra ord säger HD att ishockey, i och med de risker som det innebär, inte skulle kunna accepteras ur straffrättslig synpunkt utan dessa klara ramar. Det krävs ej heller samband med spelet för att gärningen ska vara fri från ansvar – har spelarna nyligen varit ”involverade inom en spelsekvens” kan det finnas visst utrymme för ansvarsfrihet även där. I det konkreta fallet bedömdes T.T. inte vara fri från ansvar, då gärningen utförts utan direkt samband med spelet och våldet varit kraftfullt samt riktat mot en oskyddad del av kroppen.
Vad tycker ni? Ska vi kategoriskt förbjuda strypsex eller ha en mer flexibel lagstiftning i likhet med den vi redan har? Vad skulle det i så fall innebära för vårt rättsliga system i andra frågor? Är mer lagstiftning alltid svaret?
