Vad är ett hatbrott?

Hatbrott är brott som beror på gärningspersonens (den som utsätter) negativa inställning till vissa grupper i samhället. De grupper som skyddas i hatbrottslagstiftningen är utifrån föreställningar som grundas på:

• Ras.
• Hudfärg.
• Nationellt eller etniskt ursprung.
• Religionstillhörighet eller trosbekännelse.
• Sexuell läggning, det vill säga hetero-, homo-, eller bisexualitet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck till exempel övriga HBTQ-grupper eller annan liknande omständighet.

Du måste inte tillhöra någon av dessa grupper för att bli utsatt för ett hatbrott. Det räcker att gärningspersonen utsätter dig i tron att du tillhör någon av grupperna, till exempel att gärningspersonen tror att du är homosexuell eller kommer från ett annat land.

Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Ex. kan en person som misshandlat någon kan få ett strängare straff om gärningen bedöms som ett hatbrott.

Om du misstänker att du blivit utsatt för ett hatbrott bör du alltid kontakta polisen och anmäla detta. Du behöver inte ha klart för dig exakt vad det är för brott men det är viktigt att försöka vara så tydlig som möjligt. Du anmäler hatbrott på samma sätt som andra brott. Är det ett pågående brott eller något akut ska du ringa 112. Vill du anmäla ett brott i efterhand kan du istället ringa 114 114.

Råd eller stöd under rättsprocess. Du har i många fall rätt att få stöd från ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person som kan ge dig råd och stöd under rättsprocessen. En begäran om målsägandebiträde lämnas av polisen till åklagaren. En domstol avgör sedan om det finns behov av ett målsägandebiträde. Tar du kontakt med ett målsägandebiträde innan du varit i kontoret med polisen kan ett biträde ibland vara ett stöd även när du ska anmäla brottet.

1. Gör en polisanmälan
Om du blivit kränkt eller på annat sätt utsatt för ett brott, gör en polisanmälan. Du behöver inte ha klart för dig exakt vad det är för brott utan det kan polis/åklagare avgöra.

Du anmäler hatbrott på samma sätt som andra brott. Är det ett pågående brott eller något akut ska du ringa 112. Vill du anmäla ett brott i efterhand kan du istället ringa 114 114.

2. Ta emot hjälp
Tycker du att det är svårt eller obehagligt att anmäla kan du ta stöd från en organisation, någon du litar på eller ett målsägandebiträde.

3 . Försök att vara tydlig
Det är viktigt att försöka vara så tydlig som möjligt med vad som hänt. Då kan polisen lättare förstå vad som hänt och kan börja arbeta snabbare. Skriv gärna ner för dig själv så fort du får möjlighet vad du varit med om. Berätta vad som hänt, vilken relation du har till den som utsatt dig. Berätta varför du tror att du blev utsatt.

4. Bevisning
Finns det vittnen så lämna om möjligt deras kontaktuppgifter direkt till polisen. Har brottet skett via sociala appar, sms eller liknande ta en skärmdump. Får du skador är det viktigt att så fort som möjligt låta en läkare titta på dem. Ta även gärna foton på skadorna efteråt för att dokumentera läkningsprocessen.

5. Sök stöd
Har du blivit utsatt har du rätt till stöd. Polisen men även ett målsägandebiträde ska guida dig rätt. Ett bra första tips är att även kontakta Brottsofferjouren. Det är vanligt att bli påverkad efter att en blivit utsatt men det är även viktigt att få hjälp.

Om du ser ett brott med misstänkt hatmotiv
Om du bevittnar ett brott, ingrip om möjligt eller ring 112 om situationen är akut ( ring annars 114 14).

– Observera vad som händer.
– Uppmärksamma så många detaljer du kan. Skriv ner dem så fort du kan.
– Lyssna på vad sägs medan brottet pågår.
– Säg till polisen om du är vittne.
– Om du ser något på nätet som kanske är brottsligt ta en skärmdump och kontakta polisen.
– Kom ihåg! Det är viktigt att vi alla värnar om demokratin och alla människors lika rätt.

Har du frågor om hatbrott är du välkommen att höra av dig till byrån.