HDs pt i vårdnadstvist

För att Högsta domstolen ska pröva ett mål krävs i regel att Högsta domstolen först beviljar prövningstillstånd. Av drygt 7500 överklaganden per år beviljas drygt 100 prövningstillstånd.

I slutet på augusti 2023 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett mål om vårdnad om barn. I målet aktualiseras frågor om bland annat kontinuitet, barns rätt till umgänge med båda föräldrarna och barns åsikter, 6 kap. 2 b § föräldrabalken (Svea hovrätt, mål T 7802–22).

Vid skilsmässa eller separation där parterna har gemensamma barn är det ibland nödvändigt att besluta om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Skilsmässa eller separation kan ibland leda till konflikt om vårdnaden av barnen. Varje beslut ska enligt föräldrabalken grunda sig på barnets bästa.

I det aktuella fallet rör det sig om att Svea hovrätt beslutat att den förälder som anklagats för misshandel av andra föräldern, ensam ska ha vårdnaden om de gemensamma barnen. Domen grundar sig i att rätten anser att den förälder som har anklagat, har ägnat sig åt umgängessabotage. Det finns inga tidigare domar om att pappan ska ha misshandlat mamman, utan förundersökningar ska ha lagts ner. Beviskravet i brottmål är dock annat än i familjemål vilket innebär att påståenden om våld och liknande, inom ramen för den prövning som är aktuell i hovrätten, likväl kan ha betydelse för bedömningen. Dock anser hovrätten att barnens rätt till umgänge med pappan väger över de anklagelser som faller på honom, detta trots att barnen uttryckt att de vill bo hos mamman. Hovrätten anser att mamman ägnat sig åt umgängessabotage och att hon därigenom allvarligt brustit som vårdnadshavare och boendeförälder. Hovrätten skriver i sina domskäl att inget tyder på att mamman kommer att ändra inställning i umgängesfrågan och att det inte råder någon tvekan om att det finns påtaglig risk för att pappan kommer uteslutas från barnens liv om det inte sker en förändring. HD har nu beviljat prövningstillstånd i frågan.

Men vad innebär detta egentligen, hur påverkas barnen och vilka risker finns? Jämställdhetsmyndigheten fick maj 2021 i uppdrag från Regeringen att kartlägga hur uppgifter om våld eller andra övergrepp av den ena föräldern mot den andra föräldern hanteras i mål om vårdnad, boende eller umgänge. I Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Uppgifter om våld är inget undantag” framkommer att domstolarna ofta inte tar hänsyn till våld i nära relationer i samband med vårdnadstvister. Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom 814 domar från Sveriges samtliga tingsrätter där uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern, mot en partner eller mot ett barn, framkommit i 518 mål, vilket utgör 64 procent av de 814 målen. I 32 procent av domarna där det finns uppgifter om våld eller övergrepp mot barn finns ingen beskrivning av våldets omfattning och det går även inte att utläsa om domstolen faktiskt tar ställning till uppgifterna.

I 69 procent av de 814 målen har domstolen genomfört riskbedömningar men Jämställdhetsmyndigheten anser att dessa riskbedömningar varken är systematiska eller metodiska. I flera mål avfärdas uppgifterna om våld eller övergrepp för att de inte anses styrkta. I endast 32 procent av samtliga mål där det finns uppgifter om våld eller andra övergrepp mot barn bedöms risk föreligga. Detta trots att forskning visar att domstolarnas brister i sin riskbedömning av våld kan få allvarlig, ibland dödliga konsekvenser. Rapporten visar att domstolarna vid riskbedömningar och målets avgörande i högre utsträckning fokuserar på samarbetssvårigheter än på uppgifter om våld samt att domstolarna många gånger omformulerar uppgifter om våld till samarbetssvårigheter. Enligt forskning kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld samt att barn som upplever våld oftare utvecklar posttraumatiskt stressyndrom än barn som utsätts för andra former av trauma.3

Nu när frågan ska avgöras i Högsta domstolen innebär det prejudikatbildning. Prejudikat är ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Tingsrätterna och hovrätterna är inte bundna enligt lag att följa prejudikaten, men i praktiken är det dock vanligt att domstolarna gör det då domstolarna mer eller mindre känner att prejudikaten är bindande när liknande frågor ska avgöras.I praktiken innebär detta att Högsta domstolens avgörande kommer bana väg för vårdnadstvister framöver. Ska en förälder som misshandlat den andra föräldern få vårdnaden om de gemensamma barnen? Har en förälder som misshandlat den andra föräldern rätt till umgänge med de gemensamma barnen? Är det umgängessabotage när den ena föräldern försöker skydda sina barn och ska det ligga till grund för att den föräldern förlorar vårdnaden som sina barn? Ska barn få flytta från den ena föräldern till den andra torts att de uttryck att de inte vill? Hur ser Högsta domstolen på våld i nära relation när våldsutövaren inte blivit dömd? Det finns många frågor. Dock ligger det aktuella målet hos Högsta domstolen och vi får alla invänta avgörandet.